INDYCAR
Amerikas snabbaste racing
VAD ÄR INDYCAR?
NTT INDYCAR SERIES (”INDYCAR”) är Amerikas främsta och snabbaste formelbilsmästerskap. Kalendern erbjuder en spännande mix av stadslopp, ovaler och traditionella banor, vilket gör INDYCAR till en av de mest varierande och utmanande racingserierna i världen.
Förarkvaliteten i INDYCAR håller högsta internationella klass, med en blandning av erfarna specialister och unga nykomlingar. Mästaren tar hem en bonus på en miljon dollar.
Alla team har tillgång till identiska bilar, byggda av den italienska chassikonstruktören Dallara. Det finns två motoralternativ – Honda eller Chevrolet – och reglementet är utformat på ett sätt som ger även de minsta teamen en ärlig chans att konkurrera.
Hastigheterna som uppnås i INDYCAR är oöverträffade av något annat formelbilsmästerskap, inklusive Formel 1. Toppfarten ligger på nästan 400 km/h på de snabbaste ovalerna.
Juvelen i INDYCAR-kronan är Indianapolis 500, som också ingår i motorsportens så kallade ”Triple Crown” tillsammans med Monacos Grand Prix och Le Mans 24-timmars. Indy 500, som tävlingen kort och gott kallas, avgörs i slutet av maj; säsongen i sin helhet sträcker sig mellan mars-september.
Felix Rosenqvist debuterade i INDYCAR för Chip Ganassi Racing under säsongen 2019. Från och med 2024 tävlar han för Meyer Shank Racing i bil #60.
HISTORIA
Från IRL/CART/Champ Car och tillbaka
INDYCAR är idag den enda absoluta toppnivån av amerikansk formelbilsracing – men vägen dit har inte alltid varit spikrak. IRL, CART och Champ Car är samtliga begrepp som fyller en viktig roll i INDYCAR-historien, så låt oss ta en närmare titt på faktorerna som banade väg för mästerskapet som vi känner det idag.
Formelbilsracing har förekommit i USA ända sedan tidigt 1900-tal, men rötterna till dagens INDYCAR-plattform kan spåras till 1979 då sanktionsförbundet CART grundades. CART-serien, med tilläggsnamnet IndyCar, blev mycket populär och växte starkt fram till mitten av 90-talet då missnöje dock började gro bland de mindre teamen på grund av skenande kostnader.
Som en motreaktion till CART startade Tony George, ägare av Indianapolis Motor Speedway, utbrytarserien IRL – Indy Racing League – som hade premiär 1996. IRL attraherade huvudsakligen de små teamen som tröttnat på det alltmer elitistiska CART.
Det faktum att George ägde Indianapolis Motor Speedway innebar samtidigt att han också kontrollerade Indy 500, som snabbt hamnade i centrum för den växande konflikten mellan IRL och CART. Efter några år fick IRL ett allt starkare fotfäste, medan CART sakta försvagades.
Det var under den här stormiga perioden som svenske Kenny Bräck skördade stora framgångar i USA. Bräck vann IRL-serien 1998 och Indy 500 ett år senare, innan han växlade över till CART till säsongen 2000. Bräck återvände till IRL (nu omdöpt till IndyCar – se nedan) 2003.
2003 valde IRL att döpa om sitt mästerskap till ”IndyCar Series” efter att ha vunnit juridisk rätt att använda det tidigare CART-kontrollerade namnet. Samtidigt gick CART i konkurs. Tillgångarna köptes av tre teamägare som i sin tur lanserade nya Champ Car World Series inför säsongen 2004. Det var i Champ Car som Växjö-bördige Björn Wirdheim tävlade säsongen 2005.
I början av 2008 gick ridån till slut ner även för Champ Car, som under hela sin existens kämpat med ekonomiska problem. Champ Car-teamen gick över till INDYCAR, och den amerikanska formelbilsscenen – till mångas glädje – var äntligen återförenad.
BILEN
Standardiserat chassis – samma för alla
Vikt (exkl. förare): 734 kg
Längd: 512 cm
Bredd: 194 cm
Höjd: 101 cm
Växlar: 6 framåt, 1 bakåt
Typ: semi-automatisk, paddelväxlar
Typ: kolfiber
Typ: 2.2-liters V6, twin-turbo
Vikt: min. 112 kg
RPM: max. 12 000
Effekt: 700-900 hk, beroende på turbotryck
Bränsle: Sunoco E85R (85% etanol, 15% bensin)
Diameter fram: max. 26 tum, min. 25 tum
Diameter bak: max. 27.5 tum, min. 26.5 tum
Toppfart: cirka 400 km/h (245 mph)
Push 2 Pass: ökar temporärt motoreffekten med cirka 60-70 hk. Används vid omkörningar och är tillgängligt under cirka 200 sekunder per race.
INDY 500
”The Greatest Spectacle in Racing”
Indianapolis 500, eller “Indy 500”, är en av världens största motortävlingar och den stora höjdpunkten på INDYCAR-kalendern. Det är det publikmässigt största idrottsevenemanget på planeten med över 300 000 besökare på tävlingsdagen.
Indy 500 kördes för första gången redan 1911. Tävlingen fyllde 100 år 2011 och den 100:e upplagan kördes 2016. Loppet hör till motorsportens så kallade ”Triple Crown” tillsammans med Monacos Grand Prix och Le Mans 24-timmars.
Tävlingen äger rum på Indianapolis Motor Speedway i Indiana, USA, och tar sitt namn från den distans över vilken den avgörs: 500 miles (800 km). IMS mäter 2.5 miles (4 km), vilket innebär att totalt 200 varv körs. Racet varar i ungefär tre timmar och kräver i normalfallet mellan 5-10 depåstopp.
Indy 500 är kraftigt draperat i traditioner. Det arrangeras alltid i slutet av maj på den amerikanska högtiden Memorial Day*, fältet är begränsat till 33 startande, och vinnaren får traditionsenligt skåla i mjölk efter målgång.
*2020 års upplaga senarelades till augusti på grund av coronaviruset.
Flest segrar 4
A. J. Foyt
Al Unser
Rick Mears
Helio Castroneves
Snabbaste varvet 382.2 km/h
Arie Luyendyk
Reynard-Ford
1996
POÄNG
Poäng delas ut enligt tabellen nedan. Man får också 1 bonuspoäng för pole position, 1 bonuspoäng om man leder minst ett varv, och 2 bonuspoäng för flest ledda varv.
INDY 500: Topp 12 i kvalet får poäng enligt en fallande skala från 12 (pole) till 1 (12:e snabbast).
MINUS: Ett motorbyte innan motorn uppnått sin fulla livscykel bestraffas med tio minuspoäng för föraren i fråga.
1: 50 p.
2: 40 p.
3: 35 p.
4: 32 p.
5: 30 p.
6: 28 p.
7: 26 p.
8: 24 p.
9: 22 p.
10: 20 p.
11: 19 p.
12: 18 p.
13: 17 p.
14: 16 p.
15: 15 p.
16: 14 p.
17: 13 p.
18: 12 p.
19: 11 p.
20: 10 p.
21: 9 p.
22: 8 p.
23: 7 p.
24: 6 p.
25: 5 p.
26: 5 p.
27: 5 p.
28: 5 p.
29: 5 p.
30: 5 p.
31: 5 p.
32: 5 p.
33: 5 p.
DEPÅSTOPP & DÄCK
Depåreglerna är ganska enkla i INDYCAR. Den enda begränsningen som finns avser loppen på traditionella banor samt stadslopp, där två olika gummiblandningar måste användas (se nedan) och där minst ett depåstopp därför är ett krav.
Depåfakta
- Max sex personer får jobba på bilen under ett depåstopp.
- Ett normalt stopp tar mellan 6-10 sekunder och omfattar byte av alla fyra däck samt tankning.
- Många mekaniker arbetar med personliga fystränare för att maximera sin prestanda i depån.
- Fartbegränsningen i depån är 80 km/h på traditionella banor/stadsbanor/kortovaler och 96 km/h på stora ovaler (så kallade speedways).
Däck
IndyCar använder kontrolldäck från Firestone. Antalet tillåtna uppsättningar varierar från tävling till tävling.
Regler – stadslopp/traditionella banor
- Två olika typer av däck är tillgängliga vid dessa tävlingar: en hård (”primary”) och en mjuk (”alternate”) gummiblandning.
- Föraren måste meddela INDYCAR på vilken däcktyp han vill starta racet senast 30 minuter efter avslutat kval.
- Det är obligatoriskt att köra minst två varv på varje gummiblandning under racet. Det andra varvet kan fullföljas i depån.
- Om en skada på däcket uppstår på grund av kontakt, t.ex. på första varvet, kommer tvåvarvskravet på den aktuella gummiblandningen att anses vara uppfyllt.
- Rookieförare kan köpa ett extra set däck för användning under den första träningen. Den uppsättningen måste återlämnas efter den första träningen och kan således inte användas för resten av helgen.
Regler – ovaler
- Vid tävlingar på ovaler används bara en typ av däck/gummiblandning. Föraren kan starta racet på vilken uppsättning han eller hon önskar.
KVALFORMAT
OVALER (EXKL. INDY 500)
På ovaler kvalar förarna en i taget. Turordningen avgörs genom att vända på poängtabellen; mästerskapsledaren kvalar alltså sist.
Två uppvärmningsvarv är tillåtna. Själva kvalförsöket består sedan av två tidtagna varv där snitthastigheten avgör. Snabbaste snitt över de två varven tar pole position.
INDY 500
På grund av sin särställning på kalendern skiljer sig kvalformatet i Indy 500 från övriga ovallopp, med en sekvens av olika pass för att avgöra startformationen. Det maximala antalet startande är låst vid 33 (11 led med tre bilar i varje), men ofta är det fler anmälda än så. Kvaldagarna används för att sortera ut vilka 33 som är snabba nog att komma till start och inte.
Förarna tillåts två uppvärmningsvarv, liksom på övriga ovaler, men sedan är det ett snitt över fyra tidtagna varv istället för två som gäller. Detta gäller i samtliga kvalpass.
KVALPASS
Grundkval (Dag 1)
I grundkvalet deltar alla som anmält sig till tävlingen. Man kör en och en och turordningen avgörs via lottning. Förarna som slutar på position 13-30 i det här passet får motsvarande startposition i racet och har därmed kvalat färdigt. De 12 snabbaste går vidare till Top 12 Shootout dagen därpå, medan förarna på position 31 och bakåt gör upp om de sista tre startplatserna i Last Chance Qualifying.
Last Chance Qualifying (Dag 2)
Avgör positionerna 31-33 på gridden. Förarna kör en och en och turordningen baseras på den ursprungliga lottningen från grundkvalet. OBS: Last Chance Qualifying körs endast om fler än 33 bilar är anmälda till tävlingen. I annat fall låses även position 31-33 in redan i grundkvalet under den första kvaldagen.
Top 12 Shootout (Dag 2)
De 12 snabbaste från grundkvalet kör en och en, i omvänd ordning baserat på tiderna från den första dagen (långsammast först, snabbast sist). De sex snabbaste går vidare till det avgörande momentet Firestone Fast Six, medan övriga sex tar plats på position 7-12 på startgridden.
Firestone Fast Six (Dag 2)
De sex kvarvarande förarna kör i omvänd ordning baserat på resultatet i Top 12 (långsammast först, snabbast sist). Den som är snabbast i Firestone Fast Six vinner slutligen pole position till Indianapolis 500.
STADSLOPP/TRADITIONELLA BANOR
Kvalformatet för stadslopp och traditionella banor påminner om det som används i Formel 1, med ett utslagssystem i tre segment. Här gäller det alltid att sätta ett så snabbt varv som möjligt. Förarna kör samtidigt på banan, men i det första segmentet delas fältet upp i två grupper (baserat på tiderna i det sista träningspasset) för att minska risken för trafik.
Segment 1
Vardera av de två grupperna får tio minuters körtid. De sex snabbaste från varje grupp går vidare till nästa omgång (segment två), medan resterande intar platserna 13 och bakåt på gridden. Förarna i den första gruppen tar plats på den udda sidan av gridden (13, 15, 17, o.s.v.) och grupp två på den jämna (14, 16, 18, o.s.v.).
Segment 2
De 12 förare som gått vidare får 10 minuters gemensam körtid. De sex snabbaste avancerar till det avslutande segmentet – Firestone Fast Six – medan övriga sex intar platserna 7-12 på gridden.
Firestone Fast Six
Den sista kvalomgången, där de sex kvarvarande förarna får sex minuter på sig att slåss om pole position och resten av de sex främsta platserna på gridden.
RACETEAMET
Nyckelpersonal på depåmuren
TERMER
Amerikansk racingslang
”The American way” betyder också ”the American say”. Nedan följer en sammanställning över några typiskt amerikanska ord och uttryck du säkert kommer stöta på under säsongen – och som inte är lika vanliga i europeisk racing.
Groove: Racelinjen.
Loose: Överstyrning.
Stagger: Höger bakdäck är större än det vänstra, vilket får bilen att vilja dra åt vänster och förbättrar styrförmågan på ovaler.
Sticker tyres: Nya däck. Uttrycket kommer från de klistermärken – stickers – som sitter på alla helt nya däck.
Tight/pushing: Understyrning.
Wicker bill: Ett annat namn för det som i vanliga fall brukar kallas för Gurney flap. En avtagbar aerodynamisk spoiler som fästs på kanten av bakvingen för att producera mer downforce.
SÅ SER DU INDYCAR
Samtliga INDYCAR-race och kval direktsänds i Sverige på streamingtjänsten Viaplay och på V Sport Motor. Träningar och kval (men inte race) går också att se på indycarlive.com.