Det är ett av världens största race alla kategorier – och det vilar på en snart hundraårig tradition. Vi tar en titt på tre snabba fakta som du kanske, eller kanske inte, hade koll på om 24-timmarsklassikern i Le Mans.
1: Triple Crown
Le Mans 24-timmars är en av de tre tävlingar som utgör motorsportens så kallade ”Triple Crown”. De andra två är Monacos Grand Prix för Formel 1 och Indianapolis 500 i USA.
För att tilldelas den extremt prestigefyllda utmärkelsen måste en förare under sin karriär vinna samtliga tre race. Endast en förare har någonsin lyckats med den bedriften; engelsmannen Graham Hill, som vann Indy 500 1966, Le Mans 24-timmars 1972 och Monacos GP totalt fem gånger mellan 1963-1969. Hill blev också dubbel världsmästare i Formel 1 (1962 och 1968).
Av nu aktiva förare är colombianen Juan-Pablo Montoya den som är närmast en ”Triple Crown”, med segrar i både Monaco och Indy 500.
2: Champagne-traditionen föds – förstås i Frankrike
Le Mans var platsen för den första kända förekomsten av ett numera ikoniskt motorsportinslag – champagnesprutet på pallen. Upphovsmannen var amerikanen Dan Gurney, som uppfann detta extravaganta firande efter att tillsammans med landsmannen A.J. Foyt ha vunnit 24-timmarsloppet 1967.
Just den bil som Gurney och Foyt körde den där gången för 50 år sedan, en Ford GT40, finns för övrigt att beskåda i Le Mans-depån under årets upplaga.
3: Vi er røde, vi er hvide (men även lite blågula)
Den mest framgångsrike föraren någonsin i Le Mans 24-timmars är danske Tom Kristensen, som vann loppet hela nio gånger mellan 1997-2013; inklusive sex gånger i rad. En av Kristensens teamkamrater vid den första segern 1997 var svenske Stefan ”Lill-Lövis” Johansson – Felix egen rådgivare, som också är på plats på Circuit de la Sarthe den här veckan. Den enda andra svensksegern i Le Mans kom genom Stanley Dickens 1989.
